När en svensk löntagare får ett nytt jobb, löneförhöjning eller byter kommun väcks direkt frågan hur mycket får jag ut efter skatt. Nettolönen avgör hur mycket pengar som faktiskt kan användas för boende mat sparande och övrig konsumtion. Eftersom skattesystemet är progressivt och består av flera delar är det viktigt att förstå hur slutbeloppet beräknas. För att förstå hur systemet är uppbyggt kan läsaren även ta del av artikeln om sveriges ekonomi där sambandet mellan inkomstskatt och välfärdsfinansiering förklaras.
Nettolönen påverkas av flera faktorer
bruttolön
kommunalskatt
statlig skatt
grundavdrag
jobbskatteavdrag
tjänstepension och andra förmåner
Det innebär att två personer med samma bruttolön kan få helt olika nettolön beroende på kommun avdrag och ålder. Dessa variationer följer principer inom nationalekonomi där skattesystem utformas för att balansera inkomster och samhällsbehov.
Kommunalskatten är den största delen av svensk skatt och skiljer sig mellan kommuner.
Det innebär att nettolönen varierar beroende på var man bor.
En person som bor i en kommun med hög skatt kan få flera hundra kronor mindre per månad jämfört med en kommun med lägre skattesats.
Dessa regionala skillnader påverkar konsumtion och arbetsmarknad vilket är centralt inom makroekonomi.
Personer som tjänar över brytpunkten för statlig skatt betalar tjugo procent extra på den del av lönen som överstiger gränsen.
Det betyder att den som passerar brytpunkten får en högre marginalskatt vilket sänker nettolönen i relation till bruttolönen.